Kall om fossingarna

Det var dags för granfrakt igår. Företaget Granfrakt AB [dvs jag och peggan] ryckte ut. I går var nog årets nästan mest aktiva dag. Jag steg upp kl 9, duschade och åkte sen till posten för att hämta bordsskivan. Efter att ha baxat in en jävla ekplanka med måtten 70*140 cm i baksätet på peggan så for jag vidare till Orsa för att lämna nyckeln i brevlådan. Hanna behövde ju min lägenhet över jul så hon behövde ta sej in. Så vidare till Viborg för att där baxa ut skivan igen. Sen blev det fika med mamma och Moa så klart. Moa satt bredvid mej och tittade med sina bruna bruna ögon och flappade med sin långa tunga. När en hund ser sån ut så måste man ge den en kaka. [grundlag]
Sen åkte jag in till Mora och lappade bilar på järnvägsstationen. Jag hade kjol, strumpbrallor, mina nya vita stövlar, svart jacka och illgul reflexväst. Men jag fick i alla fall en komplimang av en dam som inte behövde betala avgift.
Sen knallade jag runt på Mora i evigheter i väntan på Peter. När han ÄNTLIGEN slutade så åkte vi till Mora järn & bygg för att handla ekpinnar till det nya bordet. Vi fick massor med ekpinne!! Sen till Viborg igen för att tillverka delar till det nya bordet och för att kapa till bordsskivan. Jävla jobb och det tog evigheter och var skitkallt. Inte alls min cup of tea! Men slutligen så blev det klart. Då var det dags att bända in årets gran i baksätet på peggan. Den var lite för lång med det fixade sej genom att jag hade ner en ruta bak och lät toppen sticka ut därigenom. Det var ganska kallt i fem mil!!
När vi kom hem byggde Peter bord tills jag var nästan hysterisk. Jag själv diskade, plockade upp skräp från golvet och städade på toa. Sen blev jag så trött att jag nästan grinade. Men vi har i alla fall nästan ett köksbord nu, det ska bara förankras i väggen så är det klart.