Jag är så glad att jag har Peter, han är den finaste sambo man kan tänka sej. I fredags när jag fick punka på peggan och fick ta bussen hem så hade han lagat rårakor med gräddfil, röklök, två sorters kaviar, räkor och kräftstjärtar och till varmrätt så blev det bandpasta med kantarell och champinjonsås, en helstekt kycklingfilé och kokt sparris. Jag har väl aldrig blivit så glad! Helt jättetrött och lite arg och när jag kom hem så stod han där i köket i pyjamasbrallor och lagade underunderbar mat.
Då älskade jag honom lite extra mycket.
Jag älskar honom givetvis varje dag och hur kan man låta bli att göra det när han är så snäll och gullig.
Han är min prins och jag vill inte vara utan honom en enda dag. När han ligger i soffan brukar han sträcka ut armarna efter mej och då är jag lyckligast i världen.
Hjärtat blir alldeles varmt när jag tänker på honom och vilken tur jag har att jag hittade honom, eller att vi hittade varandra.
Och tänk att vi har som 40 underbara år kvar tillsammans.
Helst vill jag ha honom naken...
I går var vi till Sollerön jag och AK för att lyssna på Larz-kristerz. Vi dansade lite och pratade med folk, det var trevligt. Jag fick bjuda på mina bulgariska cigg oxå.
När det var dags att gå, lagom till sista låtarna skulle jag hämta min och AKs jacka som låg baktill på scen. Då lockar Peter upp mej till honom och så sjöng han "to know her is to love her" för mej samtidigt som vi "dansade" lite framför micken. Då var jag verkligen lyckligast i hela världen fast det bara var folk från sollerön som såg oss. Det var mitt livs mest romantiska ögonblick!!
1 kommentarer:
Du har då världens bästa karl du... Jag säger inte att jag är missnöjd med min för det är jag inte. Men lite avis är man ju. T kan ju inte sjunga ska jag väl säga. Men han är duktig på mycket annat.
Kram på er.
Skicka en kommentar