Vi har nog jordens mest överfyllda vindsförråd och nu har jag lessnat. Det började med att vi köpte en ny hemtelefon i dag. När jag skulle koppla in den blev jag förbannad på den gamla datorn som stod på databordet i sovrummet.
Nu jävlar tänkte jag och plockade bort dator, skärm och alla sladdar. Den skulle ut i förrådet. När jag kom ut i förrådet såg det ut precis som vanligt, grejor ända ut till dörren. Jag hittade ett tomt förråd och började släpa över våra saker dit.
Och det finns tusen och åter tusen prylar, min sambo är en samlare av stora mått (inte som såna tokiga men han är nog lite som pappa). Jag har hittat säkert 1000 serietidningar, barnböcker, kassetteband och leksaker. Allt ligger i kartonger, påsar och burkar i förrådet. Det finns i och för sig oxå kläder, prydnadssaker, köksprylar, nallar, skridskor, gitarrer, papper, elprylar och massa massa mer.
Jag har konstaterat att vi behöver rejält med kartonger och helst en simpel bokhylla. Alltså tar jag gärna emot en bokhylla om nån ändå tänker slänga den.
Peter ska köpa en framkallningsutrustning av nån och den ska få plats någonstans, och det ska bli i förrådet. Så här ska städas!
Btw så fick jag min julklapp idag! Min gamla sony ericsson gav upp förra veckan, jag fick ta fram min nokia 6600 igen. Men i dag har Peter köpt mej en TELEFON!! En nokia 5310!! Och jag är så glad. Den ligger på laddning nu och jag kan nästan inte bärga mej tills jag får bruka den.
7 kommentarer:
Vad är det för freudansk grej vi har för oss som gör att vi skaffar killar som, precis som välsignade fader, hamstrar saker som en storvuxna gnagare? Vet inte hur många gånger jag har slängt grejer i Connys gömmor som han sedan aldrig har saknat! :D
Jag hade en 5310 en sväng när jag jobbade med Nokia, gillade den skarpt! Bra val!
Ingen aning, och vi blir som mamma. Klagar över usel matlagning(som inte är så pjåkig) och slänger grejer som en polsk städerska på amfetamin. Jag har rensat ur två sopsäckar trots att jag lovade att inget slänga. Det är som en drog, jag gör det i hemlighet, jag ljuger om det och jag skäms lite för att jag förstör för nån annan för att tillfredsställa mitt eget sjuka behov. (det samma gäller ögonbrynsnoppning)
Haha, ja precis! Men det är ju en sån kick, omöjligt att låta bli. Lättnaden efteråt... och så tänker man "det här var sista gången". ;D
Japp! Som när jag slängde en massa gamla kalsonger, strumpor och tröjor. Det blev en halv byrålåda till mej och mina saker och han märkte inget alls. Nu ska jag städa ur förrådet så jag kan städa ur skrubben så alla mina kläder ryms därinne och jag slipper byrålådorna.
Hittade hit och gillar din blogg som tusan.
Kommer nog att kika in här fler gånger :D
Även jag har en man som samlar saker. Allt som går att samla. Vi har ett stort hus och en stor gård...
Snygg telefon! Och vet du vad jag äter? GRÖT!!! Och jag är inte för mager, kan tänka mig att skänka den till bättre behövande:P
Pillerillan: ja men hej och välkommen. Tyvärr bjuds här inte på nån digital välkomstdrink men se dej gärna om.
Cilla: Jag har oxå ätit gröt, risgrynsvariant på tub. Sen blev det soppa från tetrapak. Linda, halvfabrikatsdrottningen.
Skicka en kommentar